Långsegling

Långsegling

Isberg

SeglingPosted by Kerstin Ljunglöf Sun, August 16, 2015 20:15:48

I början av vår vistelse på Grönland så var vi otroligt fascinerade över isen. Vi var ödmjuka och började med att närma oss den ganska försiktigt. Vi var mycket nöjda bara över att ha fått plockat upp en liten bit ur havet för att ha till kvällens grogg.

Men så vande vi oss vid isbergens ständiga närvaro och vi blev mer våghalsiga, vi började bestiga dem. Vi blev också mer giriga, vi nöjde oss inte längre vid en bit is i drinken, nej, snart hade vi mutat in en ny bit kritvitt land.

Trots att vi blivit vana, ibland till och med en aning irriterade på de besvärliga klumparna, så är vi fortfarande lika fascinerade. Varje nytt isberg har en ny form och därmed ett helt nytt utseende. De är alla vackra.

Att komma riktigt nära är en mäktig känsla, särskilt att befinna sig ovanför den enorma underkroppen där vattnet är alldeles turkost. Men bergen är också skrämmande, många är gigantiskt stora och när de spricker eller kalvar ekar det mellan bergsväggarna. Knallarna är dova och plasken stora. Ibland vältrar de sig över på sidan eller vänder sig helt upp och ner, då vill man inte befinna sig alltför nära inpå.

Isen är gammal, flera tusen år och ytan är som blankpolerat glas. De är varken lätta att komma upp på eller att komma av, men nästa gång vi är i dessa områden så ska vi vara redo för ett, bokstavligt talat, iskallt bad. Både skridskor och torrdräkt står på packlistan.

Dagens Haiku:
kalla, vita berg
uråldriga isklumpar
knak, brak, plums och skvätt



  • Comments(0)//blogg3.sy-ash.se/#post158